Nollpunkten före tekniken: varför vinstrealiseringen måste börja i verkligheten

Digital övervakning lyfts ofta fram som en viktig lösning på de demografiska och kapacitetsmässiga utmaningarna inom hälso- och sjukvården. Samtidigt har det under flera år rått stor osäkerhet kring vilka fördelar tekniken faktiskt ger i praktiken.

En viktig orsak är enkel:

I många kommuner saknas en tydlig utgångspunkt: en systematisk beskrivning av hur tjänsterna faktiskt fungerade innan tekniken togs i bruk.

Utan en sådan utgångspunkt blir debatten om vinsterna snabbt teoretisk. Det blir svårt att veta vad som faktiskt har förändrats och varför.

Därför har vi på Tellu, tillsammans med två kommunala tjänster, genomfört en studie av utgångsläget, implementeringen och förverkligandet av vinsterna med digital övervakning på vårdhem och i serviceboenden. Målet har varit att utgå från där verksamheterna faktiskt befinner sig – i vardagen, på natten, i rummen och i arbetsflödet.

Vad menar vi med ”utgångsläge”?

Utgångspunkten beskriver hur verksamheten fungerar innan den digitala övervakningen tas i bruk.
Inte så som man tror att den fungerar, utan så som den faktiskt praktiseras.

I denna studie har nollpunkten bland annat omfattat:

• hur nattliga tillsynsrundor genomförs i praktiken

• hur ofta personalen går in i rummen

• vad som utlöser tillsyn (rutin vs. händelse)

• upplevd trygghet bland personalen

• sömn och oro hos boende

• hur fall och andra händelser upptäcks

• hur larm hanteras och prioriteras

Detta ger en faktabaserad bild av den dagliga driften och en nödvändig jämförelsegrund när man senare ska utvärdera förändringar.

Två tjänster – olika ramar, många gemensamma utmaningar

Studien omfattar:

• ett vårdhem med flera tiotal rum

• vårdboenden bestående av flera separata hus med olika användarprofiler

Även om ramarna skiljer sig åt uppvisar utgångspunkten flera gemensamma drag.

Nattliga ronderingar präglar verksamheten

På vårdhemmet genomförs tre fasta nattrundor för alla boende, oavsett om det förekommer konkreta händelser eller inte.

Beroende på hur lång tid varje kontroll tar (inklusive dokumentation) utgör dessa ronderingar en betydande del av den totala arbetstiden under natten.

Även i vårdboendena genomförs nattliga ronderingar, men här varierar både behovet och tidsåtgången kraftigt mellan olika hus och nätter. Nattjänsten täcker flera separata bostäder samtidigt, vilket innebär att vissa byggnader kan stå utan fysisk närvaro under delar av natten medan personalen sköter uppgifter på andra platser.

Sömn, oro och ett krävande dilemma

Ett tydligt fynd i utgångspunkten är att fysiska nattbesök ofta upplevs som störande.

Dörrar som öppnas, ljus och ljud väcker många boende. Flera anställda beskriver att de boende sover lätt och oroligt, och i vissa fall upplever de ökad oro efter ronderna. Detta gäller både på vårdhem och i serviceboenden.

Samtidigt står personalen inför ett vårddilemma:
Hur kan man säkerställa trygghet utan att störa mer än nödvändigt?

Detta är en central bakgrund till varför digital övervakning övervägs – inte i första hand för att effektivisera, utan för att kunna erbjuda mer målinriktad och skonsam övervakning.

Fall och realtidsdetektering

En annan genomgående iakttagelse i utgångsläget är att fall inte alltid upptäcks i realtid.

I utgångsläget upptäcktes händelser på vårdhemmet ofta av en slump – genom rop, under ronderingar eller genom att man fann någon på golvet, utan säker kunskap om tidpunkt eller händelseförlopp.

I vårdboendena sker upptäckten via larm, rop, slumpmässigt eller vid nästa runda.

Detta innebär att liggtiden efter ett fall i många fall är okänd, och att personalen måste hantera osäkerheten kring vad som faktiskt har hänt – och när.

Larmflöde och samverkan på natten

Båda tjänsterna beskriver tekniska lösningar med begränsat beslutsstöd i nollpunkten:

• samma larmljud oavsett allvarlighetsgrad

• fragmenterad larmkedja

• bristande prioritering och kollegavarning

I praktiken leder detta till mer letande, ropande och osäker samordning, särskilt när flera händelser inträffar samtidigt.

Varför detta är viktigt för att realisera vinster

När digital övervakning senare tas i bruk är det lätt att peka på ”tidsbesparingar” eller ”ökad säkerhet”.
Men utan en nollpunkt vet man inte:

• vad som faktiskt har ersatts

• vad som har förbättrats

• och vad som bara har ändrat form
  
  

Nollpunkten gör det möjligt att:

• skilja mellan antaganden och faktiska förändringar

• förstå vilka vinster som är realistiska

• och dokumentera både positiva och utmanande aspekter av implementeringen

Det ger en mer ärlig och användbar beslutsgrund – både för ledare, medarbetare och anhöriga.

Vägen framåt

Denna studie följer även tjänsterna under och efter införandet av digital tillsyn.
Kommande publikationer kommer bland annat att behandla:

• erfarenheter av planerad och händelsebaserad digital övervakning

• larmkvalitet, kalibrering och inlärningskurva

• upplevda förändringar i arbetsflöde och trygghet

• vilka fördelar som faktiskt består över tid
  
  

Allt med samma utgångspunkt:

Verkligheten först. Tekniken därefter.

Du får höra mer om denna studie på Tellu Forum '26 – Konsten att normalisera välfärdsteknik, den 5 maj på Nasjonalmuseet. Säkra dina biljetter här, eller genom att klicka på bilden nedan.